Borg, del 2 – Hycklarnas afton

Kanske var det det faktum att han valde att så snabbt göra avbön på sin egen facebook-sida. Kanske var det det faktum att han valde att så snabbt självmant avgå från ett antal toppuppdrag ”med omtanke om bolagen”. Kanske var det att avbönen sedan plötsligt drogs tillbaka och förvandlades till ett frontalangrepp på Anna Kinberg Batras ledarskap. Begreppet ”ingen rök utan eld” är ibland inte helt ovidkommande. Vi lär aldrig får reda på exakt vad som hände den där festnatten. Och själva festnatten i sig, liksom personen i fråga, är betydligt mindre intressant än debatten som förts efter den i stort. Mycket klokt har redan sagts, men jag känner ändå för att prata lite om det hyckleri som uppdagats i vår minst sagt bisarra medievärld i kölvattnet efter skandalnatten. Det här inlägget handlar alltså inte om Anders Borg, utan om den samhällsdebatt som följt i dess fotspår

Hyckleri nr 1: Ge er inte på folk som inte längre är makthavare!

Av alla konstigheter som lyfts av allehanda personer och medier är detta det konstigaste. Jag måste faktiskt nypa mig i armen när jag hör detta. Är en människa per automatik inte längre en makthavare bara för att hen inte längre är en politiker? Att man sitter i bolagsstyrelser, är konsult till storbanker och har ett nätverk lika rikt som ett smärre furstendöme – är man inte en makthavare då? Är det just politikerns roll att behöva ta ansvar för allt möjligt skräp i denna värld, medan alla som har minst lika stora påverkansmöjligheter går fria? I min värld är du makthavare så länge du har en betydande delaktighet i samhällsutvecklingen. Bolagsdirektörer, generaldirektörer, biskopar, rektorer, militära befäl osv, liksom ministrar, kommunalråd och partiledare – dessa är exempel på samhällets makthavare, ska tjäna som våra makthavare och bete sig därefter. Att man inte skulle vara makthavare bara för att man inte längre är minister, och att man därmed går fri från offentlighetens ljus – det är ett hyckleri utan motstycke och har mig veterligen aldrig applicerats vad gäller andra personligheter.

Hyckleri nr 2: Ge er inte på folk som har alkoholproblem!

Även här blir jag alldeles matt. Jag är själv förespråkare för en betydande dos eget ansvarstagande vad gäller nyttjandet av allehanda rusmedel. Jag tillhör en av dem som inte är säker på att det statliga alkoholmonopolet är den allra bästa lösningen för att komma till bukt med all den misär som alkoholen fört med sig. Men med frihet kommer också ansvar. Jag känner många med alkoholproblem, även grava och betydande sådana. Några av dessa lever inte längre idag, på grund av sina sjukdomar. Jag har sett många offentliga göra bort sig orimligt mycket efter att ha gått loss på flaskan. Men betyder det att dessa – som uppenbarligen både lever med en sjukdom och måste få hjälp med den – skulle gå fria från ansvaret man alltid bär på som medborgare och medmänniska? Jag anser att det inte ens får vara en förmildrande omständighet, såvida du inte blivit ilurad eller itvingad alkohol eller narkotika. Du är alltid ansvarig för ditt beteende, och vet du själv att du blir en otrevlig eller kriminell människa av ditt missbruk, så ser du till att söka hjälp för det – annars får du leva med konsekvenserna dina handlingar leder till. Som alla andra. Vi är många som bär på kroniska sjukdomar. Väldigt många. Det är få som kan använda dem som ursäkt för att bete sig illa. Förklaring – ja! Ursäkt – nej. 

Hyckleri nr 3: Förundersökningen läggs ned, lägg ned debatten! 

En av de grundläggande principerna i ett rättssamhälle är att du aldrig ska behöva vara eller känna dig skyldig tills att motsatsen är bevisad. Och att många, i samma stund som förundersökningen mot Borg lades ned, tyckte att drevet gått för långt är väl givetvis riktigt. Anders Borg ska inte behöva vara eller känna sig som en brottsling så länge han inte fått en fällande dom. På samma sätt ska vi givetvis inte hjälpa till att sprida bilder på nätet på ”påstådda brottslingar” om de faktiskt inte har något åtal riktat mot sig. Och vi ska inte klandra en påstådd snattare för snatteri förrän åtal finns osv osv. Men debatten har ju i första hand inte handlat om huruvida Anders Borg varit brottslig eller inte. Den har handlat om att vi, efter att Anders Borg ursäktat sig för sin blackout och sitt dåliga beteende på festen samt avgått från ett antal tunga uppdrag, frågar oss varför fenomenet är så vanligt. Varför vissa har haft lättare att komma undan med det än andra. Och varför vi generellt kör med fullständigt olika måttstockar beroende på om du är man eller kvinna, affärsman eller politiker, kristen/ateist eller muslim/jude och så vidare och så vidare. Det är en debatt som handlar om normer. Och den får inte ta slut bara för att en förundersökning läggs ned. Den måste tvärtom få förnyad kraft och börja genomsyra vårt samhällsdebatt på allvar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *